Morbi in sem

Sit velit

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec odio. Quisque volutpat mattis eros. Nullam malesuada erat ut turpis. Suspendisse urna nibh, viverra non, semper suscipit, posuere a, pede.

Morbi in sem

Sit velit

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec odio. Quisque volutpat mattis eros. Nullam malesuada erat ut turpis. Suspendisse urna nibh, viverra non, semper suscipit, posuere a, pede.

Morbi in sem

Sit velit

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec odio. Quisque volutpat mattis eros. Nullam malesuada erat ut turpis. Suspendisse urna nibh, viverra non, semper suscipit, posuere a, pede.

Varför finns klimataktivister?
För att vi måste!
Extinction rebellion

24 klimataktivister har i dagarna delgivits misstanke om ”Ohörsamhet mot ordningsmakten”. Alla är ”skäligen misstänkta”. Brotten (vägblockad) begicks på Norrlandsgatan i Stockholm den 28 augusti 2020 klockan 17.40 och avslutades den 28 augusti 2020 klockan 17.55.

Sex klimataktivister åtalades i november 2020 för ”obehörigt tillträde till skyddsobjekt” då de protesterade mot utbyggnaden av Preems raffinaderier i Lysekil.

Närmare 40 aktivister åtalades 2021 för ”ohörsamhet mot ordningsmakten” för vägblockader i Göteborg 2019.

Den 10 juni 2020 åtalades klimataktivister för en civil olydnadsaktion i Sveriges riksdag där de krävde att riksdagen skulle utlysa klimatnödläge. Brottsrubriken är ”störande av allmän förrättning” ett brott som kan ge böter eller fängelse i högst sex månader.

2020 ställdes fem klimataktivister i Malmö inför rätta för ”störande av allmän förrättning” efter att ha krävt klimatnödläge under kommunfullmäktiges budgetförhandling.

Den 23 april 2021 upprättade samiska och icke samiska aktivister från Skogsupproret blockader mot Sveaskogs skogsmaskiner i Paharova och Juoksuvaara, Norrbotten.

En person anhölls.

Den 29 maj 2021 valde polisen att helt utan förvarning köra in i fredligt civilt olydiga aktivister med sina piketer och polismotorcyklar vid Hornsgatan i Stockholm. Två personer blev pepparsprejade.

Så vad är det som händer?

Ordningsmaktens företrädare svarar enhälligt på frågan om varför klimataktivister anhålls, misstänkliggörs, bötfälls och åtalas med att deras uppdrag är att upprätthålla allmän ordning, säkerhet, främja rättvisa och trygghet i samhället. Det är samma uppdrag som regeringen har - upprätthålla allmän ordning, främja rättvisa och trygghet och se till att alla beslut garanterar medborgarnas säkerhet.

Frågan om varför klimataktivister stör allmänna förrättningar och är ohörsamma mot ordningsmakten ställs sällan eller aldrig.

Den tredje statsmakten, det vill säga den periodiska pressens uppdrag är att granska regering och riksdag, informera allmänheten och blida opinion. Att som journalist vid blockad, demonstration eller klimataktion endast fråga polisens presstalesman om någon av klimataktivisterna blivit anhållen, och underlåta att fråga varför klimataktivisterna blockerar, demonstrerar eller är civilt olydiga är således inte förenligt med tredje maktens uppdrag där båda sidor ska få uttala sig. Det är inte heller klimatjournalistik.

Första, andra och tredje makten bryter därför mot allmänhetens rätt till samhällsskydd och beredskap vid kris och korrekt information om säkerhet och eventuellt hot. Medborgarna ska i nuvarande styrskick kunna kräva att lagar, avtal och bestämmelser följs.

De tre makterna granskar i dagsläget inte sig själva inte heller varandra i fråga om följande.

2019 ställde sig Sverige bakom två viktiga deklarationer under FN:s klimatmöte.

Under COP 25 blev Sverige ett av första länderna att ställa sig bakom en deklaration som uppmärksammar barn och ungdomars rättigheter kopplade till klimatförändringarna. Deklarationen framhåller att barn och ungdomar är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna, och att deras röster tydligare måste inkluderas i internationella beslutsprocesser.

I juni 1998 undertecknade Sverige FN:s konvention - Århuskonventionen - där det slås fast att allmänhetens har rätt till information, kan deltaga i beslutsprocesser och ha tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Konventionen, som antogs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (UN/ECE), trädde i kraft 2001 och ratificerades av Sverige 2005.

År 2010 antog världens länder en strategisk plan för biologisk mångfald under perioden 2011-2020. Denna plan innehåller 20 delmål som kallas Aichimålen och eftersom 2020 var förra året ska målen skrivas om på15:e partsmöte, COP 15, i Kunming i Kina. Men med anledning av pågående pandemi har mötet fått skjutas på framtiden och COP 15 ska genomföras den 11-24 oktober 2021.

Den 13 oktober 2016 ratificerade Sverige Parisavtalet - en överenskommelse om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader (helst 1,5) genom att minska de fossila utsläppen och betala ersättning till de länder som drabbas hårdast av västvärldens gränslösa slöseri och överkonsumtion.

194 av världens länder skrev under, däribland Sverige.

2018 publicerades en regelbok som kallas ”Katowice climate package" i samband med klimatmötet i Polen.

2019 publicerades 6 981 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för det som kallas IPCC - FNs klimatpanel. Där konstateras att - haven blir varmare, ekosystemet rubbas, marina livet påverkas, isarna smälter, permafrosten tinar, sjukdomar och naturkatastrofer blir vanligare, tillgången till mat och vatten hotas .

Agenda 30 EU har under UNFCCC antagit klimatmål till 2020 och 2030.

EU:s samlade utsläpp ska minska med 20 procent till 2020 och med 40 procent till 2030 jämfört med 1990.

I juni 2017 röstades ramverket för klimat igenom - Klimatlag (2017:720) - i riksdagen och i januari 2018 trädde lagen i kraft. Från och med dess är alltså klimatarbetet lagstadgat

i Sverige.

I januari 2020 kom Klimatpolitiska rådets rapport där Sveriges klimatarbete kritiseras våldsamt. Även i januari 2021 kom Klimatpolitiska rådets rapport där Sveriges klimatarbete kritiseras våldsamt.

Den 6 maj 2021 hölls ett panelsamtal initierats av Extinction Rebellion i ett samarbete med Jordens vänner, Supermiljöbloggen, Lokala FridaysForFuture - grupper, Naturskyddsföreningen, Klimatsamling, Klimatklubben, Klimataktion, Klimatriksdagen, Researchers Desk och Fältbiologerna.

Erika Bjerström, global klimatkorrespondent på SvT, Peter Alestig, klimatredaktör på DN, Andreas Gustavsson, chefredaktör på Dagens ETC och Peter Berglez, medieforskare på Jönköping University deltog och fick berätta om hur klimatbevakningen ser ut i Sverige idag.

Mediernas representanter informerade åhörarna om att klimatreportage inte har något ”genomslag” dvs det är inte så många lyssnare, tittare eller läsare som engagerade sig i ämnet.

De erkänner också att klimatfrågan är komplex och att journalister måste sätta sig in i frågorna för att kunna granska dem, att klimatredaktionerna är för små och att det inte finns resurser, framförallt inte i en pågående pandemi. Klimatrapporteringen är inte prioriterad.

Det finns alltså anledning till att det finns fredliga civila olydiga klimataktivister i Sverige idag. Vi närmar oss en tippingpoint där i stort sett alla ekosystem kollapsar. Barn och unga lider av dödsångest och kan inte längre lita på maktpersoner i ett rättssamhälle - politiker, redaktörer, myndighetspersoner. Internationella privata rovdriftsaktörer har inte undertecknat och ratificerat globala överenskommelser vilket ger dem ansvarsfrihet och fria tyglar.

Så på frågan varför det finns klimataktivister som är ohörsamma och störande kan svaret bli en motfråga:

Vad ska vi annars göra?


Ann Engqvist

Extinction Rebellion